Sökandet efter den Heliga Gralen

Under 1100-talet lovsjöng trubadurerna kärleken mellan mannen och kvinnan, som en symbol för föreningen av två olika sidor i människans psyke. Animus och Anima. Yin och Yang.

SÖKANDET EFTER DEN HELIGA GRALEN är en djupdykning i 1100-talets Europa, den tidiga renässansen, en omvälvande tid, då nya tankar och idéer fritt flödade in i Europa i spåren av korstågen och Västvärldens möte med Orienten. Mycket av detta tankegods finns samlat i en berättelse som kommit att bli en ”grundmyt” för Europa: Legenden om Sökandet efter den Heliga Gralen. Den handlar om hur den unge riddarsonen Parsifal utvecklas genom sitt sökande efter ett hemlighetsfullt föremål, den heliga gralen. Vad detta föremål är har aldrig helt klarlagts. Och kanske är mångtydigheten avsiktlig?

Legenden om Sökandet efter den Heliga Gralen nedtecknades första gången på 1100-talet på initiativ av två kvinnor, Drottning Eleonora av Akvitanien och hennes dotter Marie. Dess olika motivkretsar har sedan genom århundradena varierats i mängder av olika tappningar, bl a av T S Eliot, Gustaf Fröding, Richard Wagner och Dan Brown.

I min berättelse spårar jag Gral-legendens rötter i keltisk naturmystik, i judisk kabbala och i kristet tänkande. Trubadursånger från Frankrike och Tyskland, sefardisk och liturgisk musik fördjupar bilden av 1100-talets Europa, dess tillkomsttid, som en inspirationskälla för vår egen tid. Inte minst genom de försök som gjordes att sammansmälta judiskt, kristet och muslimskt.

Första framförande Stiftsgården i Höör 12 mars 2005.