Heliga Birgitta

Heliga Birgittas (1303-1373) liv var fyllt av kriser som ledde henne mot en djupnande tro och ett allt starkare engagemang i samtidens stora frågor. Under en pilgrimsresa genom Europa tillsammans med sin man mötte hon krigets ansikte. Hon såg kyrkans och den andliga maktens förfall. Och hon frågade sig: Vad ska rädda mänskligheten undan Guds rättvisa straffdom? Och hennes svar blev: Marias kärlek.

Ur hennes omstörtande möte med det sargade, sönderpinade och döende Europa föddes hennes visioner om en klosterorden, som skulle förnya hela kristenheten och därigenom också den världsliga makten. Hon ville skapa en helt ny klosterorden, där kvinnorna och deras sökande efter Guds och Marias röst skulle stå i centrum. Hennes förebild var det enkla hemmet i Nasaret. Så som en gång Josef stött och hjälpt och älskat Maria – så skulle männen i hennes klosterorden förhålla sig till sina ordenssystrar. Och därigenom skulle en ny förebild för manlig och kvinnlig samexistens skapas.

Birgittas börd och ställning gjorde det möjligt för henne att bli hörd av påvar, prelater, kungar och stormän. Hon dundrade mot dessa maktens män, kallade dem för vargar, åsnor och stinkande apor. Hon var nära att lynchas och brännas på bål som häxa av uppretade folkmassor som hon skällt ut för deras lösaktiga leverne och utmanande klädsel.

Det är Heliga Birgittas drömmar och visioner som är hennes storhet. Hennes vrede och hennes mod. Hennes strävan och hennes längtan. Hon fick aldrig se något resultat av allt sitt arbete. Ändå fortsatte hon in till sitt sista andetag att kämpa för sin vision om Marias, Gudsmoderns, helande kraft.

Om henne har jag skapat musikberättelsen HELIGA BIRGITTAS LÅNGA VANDRING.

Jag har också påbörjat ett operalibretto om henne.