Heliga Birgitta

Heliga Birgittas (1303-1373) liv var fyllt av kriser som ledde henne mot en djupnande tro och ett allt starkare engagemang i samtidens stora frågor. Hon helgonförklarades knappt tjugo år efter sin död, år 1391, på initiativ av drottning Margareta. (Det är mycket ovanligt att en gift åttabarnsmamma med en världslig karriär som överhovmästarinna blir helgonförklarad. Men drottning Margareta visste hur hon skulle utnyttja kontakterna i Rom!) Den katolska kulten har bidragit till skapandet av kvinnliga förebilder. Men samtidigt försvinner ofta i de tillrättalagda levnadsbeskrivningarna det sammansatta och komplexa till förmån för en utslätad bild av en from kvinna utan jordiska begär.

Det jag fascinerats av är just det kluvna och det brustna hos Birgitta. Hennes liv var kantat av många sorger, besvikelser och motgångar. Men hon gav aldrig upp! Jag fascineras också av det förbehållslösa stöd som hon fick av männen i sin omgivning, främst bland dem Petrus av Alvastra och Petrus av Skänninge. Likaså fascineras jag av hennes många problem i förhållande till sina åtta barn, hennes passionerade förälskelse i sin man Ulf Gudmarsson och hennes fallenhet för smicker.

I helgonförklaringen ges bilden att Birgitta redan från barnsben möter Jesus Kristus och Jungfru Maria i sina uppenbarelser. Min bild är att hennes omvändelse kommer ganska sent i livet,i spåren av förlusten av den äldste sonens oväntade död. Hon gjorde då en pilgrimsresa till Santiago di Compostela tillsammans med sin man Ulf Gudmarsson. Denna resa blev ett uppslitande möte med det lidande som det pågående Hundraårskriget vållade. Birgitta såg också på nära håll kyrkans och den andliga maktens förfall. Och hon frågade sig: Vad ska rädda mänskligheten undan Guds rättvisa straffdom?

Ur detta möte med det sargade, sönderpinade och döende Europa föddes hennes visioner om en klosterorden, som skulle förnya hela kristenheten och därigenom också den världsliga makten. I denna nya klosterorden skulle kvinnorna och deras sökande efter Guds och Marias röst stå i centrum. Och det skulle vara ett dubbelkloster, där det fanns både nunnor och munkar, sida vid sida. Hennes tanke var att kvinnorna skulle få stöd av munkarna i klostret. Så som en gång Josef stött och hjälpt och älskat Maria – så skulle männen förhålla sig till sina ordenssystrar. Och därigenom skulle en ny förebild för manlig och kvinnlig samexistens skapas. Dubbelkloster för män och kvinnor fanns i den tidiga kristendomens dagar, framför allt inom den anglosaxiska sfären, men hade sedan länge fallit ur bruk då den romersk-katolska kyrkan fick ett allt dominerande inflytande.

Birgittas börd och ställning gjorde det möjligt för henne att bli hörd av påvar, prelater, kungar och stormän. Hon dundrade mot dessa maktens män, kallade dem för vargar, åsnor och stinkande apor. Hon var nära att lynchas och brännas på bål som häxa av uppretade folkmassor som hon skällt ut för deras lösaktiga leverne och utmanande klädsel.

Det är Heliga Birgittas drömmar och visioner som är hennes storhet. Hennes vrede och hennes mod. Hennes strävan och hennes längtan. Hon fick aldrig se något resultat av allt sitt arbete. Ändå fortsatte hon in till sitt sista andetag att kämpa för sin vision om Jungfru Marias, Gudsmoderns, helande kraft i en värld söndrad av krig och våld.

År 1999 utsågs hon av påve Johannes Paulus II till skyddshelgon för Europa tillsammans med Edith Stein och Katarina av Siena.

Om henne har jag skapat musikberättelsen HELIGA BIRGITTAS LÅNGA VANDRING.