Elin Wägner (1882-1949) var författare, journalist, pacifist, debattör, fredsaktivist och filosof. Hon var den kvinna som först av alla ledde mig in på spåret i mitt livslånga sökande efter kvinnornas historia. Hennes bok ”Väckarklocka” är och förblir en av mina allra viktigaste inspirationskällor.

”Väckarklocka” utkom år 1941, mitt under Andra Världskriget, under den mörka tid, då fascismen och nazismen såg ut att gå segrande över Europa, ett nattsvart år av förtvivlan och desperation. Det var det år då Elin Wägners båda författarkolleger Virginia Woolf och Karin Boye tog sina liv. Men Elin Wägner såg det som en plikt att inte ge efter för de destruktiva krafterna utan att blicka framåt och att våga hoppas på en ny tid bortom kriget. Hon skrev ”Väckarklocka” som sitt andliga testamente och som ett diskussionsunderlag inför skapandet av en värld där kriget inte längre finns.

Med ”Väckarklocka” vill hon väcka kvinnorna till insikt om att de har ”ett heligt uppdrag” att befria mänskligheten från vanföreställningen att militärt våld kan användas som en väg att lösa konflikter. I sin ungdom stod Elin på barrikaderna och ivrade för att kvinnorna skulle få rösträtt. Hon trodde det skulle bli vägen till ett nytt samhälle. Men med stigande ålder kunde hon konstatera att så inte blev fallet. Tvärtom menade hon att kvinnorna genom rösträtten tömts på kraft och i stället positionerat sig inom sina politiska partier och därigenom blivit varandras fiender. Hon saknade den styrka och det patos som besjälat kvinnorna under Första Världskriget, då kvinnor från krigförande länder samlats till det stora fredsmötet i Haag år 1915.

I ”Väckarklocka” ger Elin Wägner ett historiskt perspektiv på kvinnans utveckling genom årtusendena. Hon menar att världen alltmer kommit att domineras av det hon kallar den västerländska härskartanken. Detta synsätt präglar också vårt förhållande till naturen. En av hennes sentenser lyder: "Fred på jorden förutsätter fred med jorden."

Elin Wägners genomgripande analys av det västerländska samhället ur ett kvinnoperspektiv var långt före sin tid. Kanske är det först idag som vi till fullo kan förstå och tillgodogöra oss hennes tankar kring kvinnorna, freden och ekologin.

Om henne har jag skrivit monologen ELINS STORA LÄNGTAN.