Wogn och Yxna saga

3 kvinnor, 6 män, plus kör. 120 min.

WOGN OCH YXNA bygger på en vikingaberättelse från Blekinge, sammanställd och utgiven i tryck under göticismens storhetstid på 1800-talet. Jag har givit denna berättelse nya accenter och nya kraftfält. Så arbetade t ex Fredrika Bremer när hon gick i närkamp med sin samtids maskuliniserade historieskrivning.

I min tappning går berättelsen så här: Den store vikingahövdingen och våldsverkaren Wogn har en enda svag punkt och det är kärleken till dottern Yxna. När hon utan protester låter sig rövas bort av en man ur fiendelägret, Sparv, så väcks ett våldsamt hämndbegär hos fadern. Samtidigt ställs han inför ett omtumlande och oväntat möte med en kristen slav. Wogn genomkorsas i djupet av sin själ av det stora skifte som brytningen mellan hednisk och kristen tid innebar. Formen är en blandning av grekiskt ödesdrama och isländsk saga.

Urpremiär i Flyghangaren på Stumholmen i Karlskrona den 2 juli 1993. Regi: Nina Hoppe, Scenografi: Eva Härstedt

Helena Bjerkelius, Blekinge Läns Tidning 5/7 1993: "Vad styr våra liv? Vad händer med familjelojaliteten när känslan går sin egen väg och blodsbanden hotas att klippas av om man följer hjärtat? Är hatet något människan suggereras till för att situationen eller traditionen kräver det? Existerar över huvudtaget de band mellan människor som varar för evigt? Är hämnden någonting lagbundet? Det är frågor som Margareta Skantzes pjäs väcker hos åskådaren. Hon gör det med ett språk som är glasklart. Och ofta med formuleringar som man kommer på sig med att obemärkt försöka stjäla och stoppa undan i minnet för att ta med sig hem efter föreställningen."

Margareta Andersson i Sydöstran 5/7 1993: "De tusenåriga frågorna bär sig själva i "Wogn och Yxna saga".